Seriöst??!!

2009 började jag med denna blogg och jösses!
Det har fan varit kämpigt länge i mitt liv! Minnena kommer tillbaka när H var liten. Veckorna utan henne... var en jävla pina. Allt detta kämpande! Med ensamheten, pengar, jobb... ja fy fan!
Det är lätt att förtränga men det finns ju där hela tiden! Ingenting försvinner...

Nu är jag inte ensam längre!
H bor här på heltid och har det bra... hoppas jag! 14 år med hur mycket hormoner i kroppen som helst, och det är inte alltid man fattar! Trög morsa är man ju titt som tätt! Kan leva med det!
Mannen i mitt liv finns här! Vi har gjort ett barn tillsammans! Vi köpt ett hus tillsammans och vi lever ett liv tillsammans!
Som sagt... det är inte alltid lätt, men vi kämpar tillsammans!
Tillsammans fixar vi det!

Igår var sista träffen med föräldragruppen. Lite sorgligt, för det var ngt jag såg fram emot. Men så klart kan vi fortfarande ses på öppna förskolan, men det blir ju inte riktigt samma sak. Vi har ju setts varannan vecka länge nu och det är så skoj å se hur ungarna utvecklats!
Det har pratats om viktiga saker, mindre viktiga saker, men det har varit väldigt trevligt!
Vissa har snöat in sig på en massa barnböcker om hur man ska forma de små. Jag förstår att man vill "göra rätt från början", men njaaa. Jag har inget behov av dessa böcker. Och det sa jag nog oxå... 🙄
Ett sunt förnuft kommer man jävligt långt med!
En mamma där hade sååå mycket rutiner på sin lille... kl 18 började dem sin nattnigsprocedur... bada och sånt... kl 19 skulle han ligga i sängen??!! Woooot?
Mjaaaa, vi har nog inga rutiner alls erkände jag! Eller ja, några... men va fan? Håkan kommer hem mellan 17-18 och vill ju gärna se och umgås med sitt barn ett tag! Skulle aldrig falla mig in att försöka få henne att sova så tidigt.
BVC- kvinnan sa en bra sak : man kan aldrig tvinga ett barn att sova eller äta!
Lilla W somnar mellan 21-22 och sover till typ 8.30-09.00, alltså en 11 timmar utan att vakna och vilja ha mat! Så jävla duktig! Här om veckan när hon var så snorig vaknade hon några gånger på natten i panik, svårt att andas. Då var jag ju helt förstörd hela dagen efteråt!?
Ja, någon där uppe tycker jag förtjänar en snäll unge som sover gott om natten.
Kanske är mamma min som ser till att vi har det bra!?!

Mycket närhet och kärlek vill ja ge till de mina! Och det kommer man hur långt som helst med!

Är vi stora lugna och trygga, blir även barnen det! ❤